Väntar gentrifiering i Kvillebäcken?
Att Göteborg är en starkt segregerad stad är ingen nyhet. Men vad beror det på? Och vad kan man göra åt det? I ett par artiklar belyser Boplats.se den växande segregationsproblematiken.
För två år sedan fick vi det svart på vitt. En forskningsrapport gjord vid Uppsala universitet på uppdrag av Göteborgs stad fick titeln "Fattiga och rika - segregationen ökar".
I samband med att den släpptes förklarade professor Roger Andersson i en intervju med Vårt Göteborg att det är svårt att jämföra kommuner och regioner med varandra, "men att man ändå kan ändå säga att en jämförelse med liknande storstäder i Europa inte faller ut till Göteborgs fördel. Både Göteborgsregionen och Göteborgs stad är starkt segregerade och polariseringen ökar."
Så vad beror det på? Sedan år 1990 har stadens befolkning ökat med 51 000 invånare och så gott som hela tillväxten består av personer med utländsk bakgrund. Idag utgör de 15 procent av Göteborgs befolkning. Men det är inte ökad invandring i sig som orsakar segregation. "De underliggande orsakerna är socioekonomiska som prisbildningen på bostadsmarknaden, bostadsbeståndets sammansättning, hushållens ekonomiska resurser och möjlighet att välja var man vill bo", slår rapporten fast.
Och vad betyder egentligen i det? Catharina Thörn, forskare i kulturstudier vid Göteborgs universitet, menar att bostadsmarknaden, som den ser ut idag, bidrar till ökad segregation. Sedan 1993, då bostadssubventionerna avskaffades har den långsamt avreglerats, vilket medfört att nya lägenheter har blivit rejält mycket dyrare att bo i. Det är extra tydligt i storstädernas attraktiva centrala delar.
- Det blir ett problem. För vad händer när det byggs nytt i centrum? Jo, hyrorna i äldre fastigheter i området höjs också, vilket innebär att bara vissa grupper har råd att bo där, säger Catharina Thörn.
Bostadsmarknaden hänger förstås ihop med bostadspolitiken. Och den har också ändrats. Förr var målet med den att: "Alla ska ges förutsättningar att leva i goda bostäder till rimliga kostnader och i en stimulerande och trygg miljö inom långsiktigt hållbara ramar. Boende och bebyggelsemiljön ska bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja en god uppväxt för barn och ungdomar?.
År 2005 ändrades det till: "Målet med bostadsfrågor är långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven"
Nu styrs alltså svensk bostadspolitik av "konsumenternas" efterfrågan och behov. Det får ett speciellt genomslag.
- I Sverige är vi väldigt fokuserade på vår bostad jämfört med andra länder. Det har skett ett dramatiskt skifte, och heminredning har till exempel blivit väldigt viktigt i många svenskars liv.
Nu gör vi bostadskarriär
Förr förknippades ordet "karriär" med arbete. Nu gör vi också "bostadskarriär". Det gäller att bo rätt. Vara rätt. Hyresrätt, bostadsrätt, barn, villa, båt eller fritidshus - ungefär så ser den lyckade karriären ut. På vägen ska nya soffgrupper, fondväggar, spishällar och annat som vi egentligen inte behöver visas upp - home makeover lättar upp det gamla och trista. Medaljen har dock en baksida: i takt med att IKEA-varuhusen, bostadsbilagorna och inredningsprogram blir fler och fler, desto mer ökar segregationen. Den "lyckade" bostadskarriären är förunnat den köpstarke. Eftersom det är viktigt att bo rätt, är man också beredd att betala en rejäl slant för det perfekta boendet.
Så tillbaka till Catharina Thörn och vad som händer när det byggs nytt. Hon nämner Kvillebäcken i Göteborg som ett aktuellt exempel på det som kallas för gentrifiering - social statushöjning av ett område, vilken sker genom att invånare med betydligt högre inkomster än den ursprungliga befolkningen flyttar in. Catharina Thörn ser gentrifieringen som en viktig knäckfråga i segregationsproblematiken.
- Kommunen har varit drivande att göra Kville attraktivt och trivsamt. Man har sett till att det byggs nya bostadsrätter som lockar köpstarka grupper. Grundtanken är att city skall expandera vilket också innebär att området görs attraktivt för nya grupper. Detta kommer på sikt att förändra området och göra att hyrorna stiger
Enligt den två år gamla forskningsrapporten är problemet att segregation föder segregation, speciellt i ett område som Göteborgsregionen där olika typer av boendeformer är geografiskt åtskilda. Här bor mer än 85 procent av de som äger sina bostäder i områden där så gott som alla gör det, vilket ger regionen en särställning. Och ju större andel som äger sina hem i ett område, ju högre är medelinkomsten och desto lägre är andelen med utländsk härkomst.
Därmed är det också, som professor Roger Andersson, sa till Vårt Göteborg, "allt färre med svenskt ursprung som bor kvar i stadsdelar som domineras av hyresrätter".
I Kvillebäcken och andra nya områden som till exempel Norra älvstranden, byggs dock inte bara bostadsrätter utan också en viss del hyresrätter. Kruxet är att nyproducerat inte bara är dyrt att köpa - det är också dyrt att hyra.