Göteborg är en starkt segregerad stad. Men vad beror det på? Och vad kan man göra åt det? I ett par artiklar belyser Boplats.se den växande segregationsproblematiken. I en första artikel berättade vi om segregationens bakomliggande orsaker. Nu ställer vi oss frågan: vad kan man göra åt problematiken? Här är del två i vårt tema om segregationen i Göteborg.
De invandrade göteborgare som flyttar ifrån utsatta områden har i regel varit i Sverige en längre tid och etablerat sig i arbetslivet. De som flyttar in i deras ställe har nyss anlänt till landet. Därför fortsätter många av Göteborgs ytterområden i decennium efter decennium att präglas av hög arbetslöshet och låga medelinkomster.
Ett lysande undantag är Gårdsten. För femton år sedan såg området ut som så många andra fallande betongförorter i landet. Brottsstatistiken var hög och nästan 40 procent av de då 2 229 lägenheterna stod tomma. Idag ser det annorlunda ut - brottsstatistiken är lägre än genom snittet i Göteborg, alla lägenheter är uthyrda och antalet företag har mångdubblats i området.
Idag har dessutom inflyttarna till Gårdsten samma sysselsättningsgrad som utflyttarna. Enligt forskningsrapporten "Fattiga och rika - segregationen ökar" beror det på att området har rustats upp (de kilometerlånga bruna huslängorna har putsats ljusa och gjorts om till mer attraktiva terrasshus) och att det till kommit andra boendeformer i området på senare år. Numer kan man också köpa bostadsrätt och villa i Gårdsten.
Men det är inte hela sanningen. En utvärdering gjord på Kungliga Tekniska Högskolan pekar på att framgången i Gårdsten också beror på att bostadsbolaget har bra personal som bryr sig om hyresgästerna och att bolaget skapat jobb i området. Katarina Ahlqvist är vd på kommunala Gårdstensbostäder som bildades 1997 med uppdrag att utveckla området:
- Vår målgrupp var de som redan bodde i Gårdsten. Det var de som var experterna, även om de till en början inte såg sig som det. Ska man förändra måste man skapa delaktighet och engagemang.
Det har varit ledorden på många olika plan. Under åren har det inte bara satsats på den fysiska förändringen utan det har till exempel också startats en jobbsökarverksamhet och en mängd löpande aktiviteter. De boende har engagerats i grupper med olika ansvarsområden - hantverksgruppen, trädgårdsgruppen, föräldragruppen etc. Gårdstensbostäders styrelse är också unik - samtliga ordinarie ledamöter är hyresgäster från Gårdsten.
- Vi för ständigt olika dialoger på våra boendeträffar. Man måste arbeta med flera frågor för att behålla engagemanget och viljan att utveckla, säger Katarina Ahlqvist och fortsätter:
- Vår organisation är platt och alla, från receptionisten till den ekonomiansvarige, deltar i fältarbetet och kontakten med de boende. Med hjälp av trygghetsvärdar är vår boendeservice tillgänglig till sent på kvällen.
Men Gårdsten är som sagt ett undantag. Enligt Catharina Thörn forskare vid Institutionen för Kulturvetenskaper vid Göteborgs universitet räcker det inte med småprojekt här och där för att komma åt segregationsproblematiken i Göteborg. Så vad måste göras?
- Det är en komplex, politisk och strukturell fråga som kräver förändringar på både nationell och lokalnivå. Sverige har till exempel länge saknat en bostadspolitik. Vi måste fråga oss vilka krafter som gör att segregationen förstärks. Mycket handlar om fördelningspolitik och det kan inte kommunerna lösa på egen hand.
En återvändsgränd
Det behövs en bredare debatt som på allvar erkänner att det här med segregation är ett stort problem. Att "strössla lite integration med vänsterhanden och samtidigt låta höger handen bygga medelklassområden i städers attraktiva delar", har hittills inte löst någonting, menar Catharina Thörn.
- Vi måste inse att vi har nått en återvändsgränd och att bostadsmarknaden genererar den här typen av problem.
Också de centrala delarna av Göteborg borde studeras, menar hon. När man talar om ökad trygghet och ökade aktiviteter där - gäller det alla?
- Det finns många grupper som har stort inflytande. Politikernas roll är att balansera det så att inte en grupp tar för sig på bekostnad av en annan.
Diskussionen är bara i sin linda och måste börja från grunden.
- Vad är en bostad? Hur ser vi på den i framtiden? Är det rimligt att vi upprustar städernas mest attraktiva och centrala delar åt medelklassen? Det finns så mycket att fundera över, säger Catharina Thörn.
Läs del ett i serien om segregation.